Marie-Louise har genom sin specialisering gjort det möjligt för många patienter att få ett bättre liv efter cancern. Det bygger på en ständig utveckling av den komplicerade kirurgin, men lika mycket på ett outtröttligt fokus på det empatiska patientbemötandet.

– Du kan inte gå efter en checklista för att prata sexuella biverkningar av att ta bort tarmen, då når du inte fram. Om du känner din patient väl bygger du ett förtroende som klarar av håller för de svåra samtalen – och först då kan de få bästa möjliga rehabilitering, säger Marie-Louise.

Förmågan att lära känna sin patient är svår och kräver många timmars arbete. Marie-Louise Lydrup kallar det flygtimmar.

– Du måste öva på att se bakom dem du träffar och deras diagnos. Titta mindre på vad de har gjort i livet, mer på hur de förhåller sig till livet. På så sätt lär du dig att känna av, värdera och se vad just din patient behöver och du kan ge bättre vård.

Kontinuitet ger vården vi egentligen vill ha

För många patienter präglas vården av onödigt långa väntetider, tidsslukande administration och en rad av nya ansikten för varje besök. Marie-Louise beskriver det som en nonchalans gentemot patienten att så lite tid läggs på mötet med dem.

– Vi har inte satt oss i patientens situation när vi har organiserat vården. Vi är i en ond cirkel som inte ger vården vi eftersträvar. Vi måste våga investera i kontinuitet och empatiska patientmöten, säger hon.

Möjligheten att följa sin patient och undvika att de kastas runt till olika doktorer är en av de sakerna som Marie-Louise eftersträvar.

– En trygg och välinformerad patient kan lägga all sin kraft på att komma i skick inför sin operation. Då har vi chans att utföra bästa möjliga behandling, och det är väl det vi alla vill i slutändan.